"Maria är kidnappad!" skrek Peter chockad till Santiago.

"Va, vad menar du?"

"Vet inte, vänta." svarade Peter samtidigt som han sammanbiten knappade in ett snabbt svar till Maria. Han vågade inte ringa henne för att inte dra uppmärksamheten till hennes mobil.

Peter gick fram till sin dator och knappade in Marias nummer.

"Hon är i en liten by som heter Fortuna, nära en stor öppen plats mitt i byn."

"Hur kan du veta det?" frågade Santiago nyfiket.

"Via mitt jobb, men det är nog bäst att du inte frågar mer." Innan Santiago hann öppna munnen plingade det till i Peters mobil igen.

Peter berättade för Santiago vad Maria skrivit.

"Ja, du måste börja med polisen. Om vi har tur så har de en lokalpolis i Fortuna"

Peter ringde snabbt till polisen som lovade att återkomma så snabbt de kunde. Han var alldeles kall av oro och vankade nervöst fram och tillbaka i rummet utan att kunna sitta ned på grund av allt adrenalin som pumpade runt i kroppen.

"Sätt dig ned och ät det här." beordrade Santiago och räckte över chokladbit. Han kände igen stressymptomen. Peter åt och frågade sedan uppgivet

"Vad ska jag göra?"

"Vi ger polisen några minuter på att killa läget lokalt. Har du förresten en karta på datorn?"

"Visst, här är en vanlig karta så länge" svarade Peter och räckte över en karta över Paraguay till Santiago. "Just det!" sa kan sedan halvt för sig självt och gick ut för att ringa ett samtal. Santiago lät honom hållas och var glad att Peter fått tankeverksamheten tillbaka efter den första chocken. Peter kom tillbaka in och visade Santiago till datorn.

"Titta här är Fortuna" sa Peter och visade en satellitbild från Google Earth. "Ser ut som en helt vanlig by med kyrkan mitt i centrum och en stor gräsplan framför." Det syntes vägar på var sida om planen, kantade av låga hus.

"Säkert affärer och barer." spekulerade Santiago. "Allt man behöver för en söndag i byn - först mässan, sedan fotbollsmatch på planen och till sist baren."

Peters telefon ringde och han svarade och lyssnade till vad polisen hade att berätta. Det fanns en lokal polis i området som var på väg till Fortuna, men han var åtminstone en timme bort. Och poliserna lovade att återkomma igen när de undersökt situationen. Peter försökte förklara att det var allvarligt men, men fick till svara att det säkert inte var så farligt och att de hade full kontroll på situationen.

Santiago skakade på huvudet och muttrade något om inkompetenta poliser.

"Ta med dig datorn och mobilen så åker vi till vår ledningscentral."

"Kommer jag in där?"

"Oroa dig inte. Ta bara med ditt pass och dina papper från FN. Vi har mycket bättre kommunikationer och översikt därifrån."

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Solen hade just gått ned och de kunde urskilja den stjärnklara himlen i luckorna mellan träden bakom Marias lägenhet. Maria och Peter satt och åt middag tillsammans med Santiago och njöt av både dofterna från maten och från blommorna i trädgården, dä...

Santiagos män ledde ut alla ur baren och bakband dem med buntband. Samtidigt som även stridshelikoptern landade bakom dem, steg Santiago ur helikoptern och sa till Peter med ett leende   "Gå du, hämta Maria!" Peter sprang över gräsmattan, in ge...

Santiago lät sin helikopter hovra några hundra meter från centrum i Fortuna. Peter kunde se baren med gräsplanen bakom och längst bort kyrkan. Det såg precis ut som på satellitbilderna. Samhället låg öde i gryningen och daggen gjorde gräsmattan grå d...

Peter vaknade av att Santiago ruskade honom och sa "Vakna Peter! Det är dags att ge sig av."   Peter kom först inte ens ihåg var han var, men när han gnuggat sömnen ur ögonen kom han ihåg att han var på militärförläggningen därför att Maria bli...

Maria var rädd. Räddare än någon gång tidigare i livet. Hon låg på sängen och kramade sin mobil, och kunde bara inte förmå sig att gömma den någonstans. Det kändes som om den var hennes enda länk till tryggheten och det vanliga livet utanför hennes f...