Santiagos män ledde ut alla ur baren och bakband dem med buntband. Samtidigt som även stridshelikoptern landade bakom dem, steg Santiago ur helikoptern och sa till Peter med ett leende

"Gå du, hämta Maria!"

Peter sprang över gräsmattan, in genom baren och tog trappan i två steg. Han stannade till utanför Marias dörr och ropade på svenska

"Maria, det är jag, Peter!" för att inte skrämma dem när han öppnade dörren. Läkargruppen satt chockade på golvet, i hörnet bakom dörren. Han såg rädslan i deras ögon, men samtidigt lättnaden när han så lugnt som möjligt förklarade att det var över. Peter hjälpte Maria upp och tog henne i sina armar och strök henne försiktigt över håret samtidigt som han kramade henne. Maria la armarna om Peter och kramade honom samtidigt som hon tyst grät på hans axel. De omfamnade varandra länge och Maria behövde verkligen känna tryggheten från Peter för att förstå att det var över. När hon till slut leddes ut ur rummet med Peters arm om sig, stelnade hon till och utropade

"Ana och Felicia!" Hon bröt sig loss och fortsatte "De måste vara helt chockade!" och rusade mot dörren till vänster. Hon rusade in och Peter förstod nu att hon menade den sjuka frun och dottern. Han förstod också hennes oro med tanke på allt larm och oljud, men samtidigt log han för nu han visste att Maria skulle komma över sin egen chock.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Solen hade just gått ned och de kunde urskilja den stjärnklara himlen i luckorna mellan träden bakom Marias lägenhet. Maria och Peter satt och åt middag tillsammans med Santiago och njöt av både dofterna från maten och från blommorna i trädgården, dä...

Santiago lät sin helikopter hovra några hundra meter från centrum i Fortuna. Peter kunde se baren med gräsplanen bakom och längst bort kyrkan. Det såg precis ut som på satellitbilderna. Samhället låg öde i gryningen och daggen gjorde gräsmattan grå d...

Peter vaknade av att Santiago ruskade honom och sa "Vakna Peter! Det är dags att ge sig av."   Peter kom först inte ens ihåg var han var, men när han gnuggat sömnen ur ögonen kom han ihåg att han var på militärförläggningen därför att Maria bli...

Maria var rädd. Räddare än någon gång tidigare i livet. Hon låg på sängen och kramade sin mobil, och kunde bara inte förmå sig att gömma den någonstans. Det kändes som om den var hennes enda länk till tryggheten och det vanliga livet utanför hennes f...

"När jag är ute på uppdrag får jag sådana här bilder via FN. De har faktiskt fått USA på att leverera dom. Jag får dom för att se att området är fritt från både människor och stora djur innan vi spränger av laddningarna. Det tar för lång tid att best...